Aug 1, 2005 - banvallscykling    2 Comments

Immeln-Glimåkra, Broby-Knislinge och något om dåliga kartor

Vi var ute en längre cykeltur i söndags. idén var att undersöka hur det gick att ta sig norrut längs banvallen från Immeln mot Glimåkra, vilket är gammal banvall som enligt kartan är utsatt som en en mindre skogsbilväg, typ traktorväg. men inte räknad som cykelled. För att komma till startpunkten åkte vi banvallssträckningen mellan Kristianstad och Immeln och när vi rastade vid Immeln och passade på att ta ett dopp, stötte vi på en Schweitzisk barnfamilj. De hade med hjälp av den nya Skånecykelkartans norra del hade hittat och tagit samma väg som vi från Kristianstad. och tyckte det var en väldigt fin och vildmarksmässig väg. Det är roligt att se att utländska turister faktiskt tar sig fram till de lokala banvallslederna kring Kristianstad och uppskattar dem. Det är också bra att de åtminstone delvis är med på de nya kartorna.

Det visade sig att banvallen var framkomlig längs hela sträckan förutom just närmast samhällena Immeln och Glimåkra, där det inte var färdigröjt efter stormen i vintras. I Immeln var det ett ganska stort stormfälle efter bara något 100-tal meter men det gick i stället bra att ta byvägen norr om banvallen, och komma in på vägen senare. Även i Glimåkra fick man ta en liten omväg.
Enligt en dam vi träffade var banvallen populär hos ortbefolningen som promenadväg och att cykla på. Sträckans kvalitet varierade mycket, likaså röjningen. Inget träd var flyttat utan att det var absolut nödvändigt och det fanns också bitvis en del lösa pinnar och ett större hål utmärkt med en björkruska. En man som bodde längs vägen berättade att det hade talats om att göra cykelled av sträckingen i 20 år men att det aldrig tycktes hända något, och när man ringde till kommunen för att få hjälp med röjningen av vägen så hänvisade de till markägarna De vet inte själva vad de äger, hävdade han. Mellan Hylta och Sibbhult och var spåret en smal men väl uppkörd stig som användes av traktens mopedister, som nyttjade den i hög fart. Sibbhult verkade vara en håla med väl utvecklad moppekultur. Killarna åkte fram och tillbaka längs samhället i hög fart och stannade och pratade med gänget som samlats vid vägkanten.

Väl framme i Glimåkra tog vi den rätt trafikerade huvudvägen 6 km mot Broby. Vi visste att det pågick anläggning av cykelväg mellan Broby och Hanaskog och hoppades att det skulle vara framkomligt. Det var det men det var väldigt uppgrävt och knöggligt på grund av kabeldragningar och därför trots att det var väldigt brett betydligt mindre roligt att cykla på i dagsläget än stigarna i skogen norröver.
Denna cykelväg som är tänkt att asfalteras kommer aldrig att bli någon bra rekreationsväg. För det ligger den alltför nära en trafikerad väg och landskapet är inte så omväxlande. Men vill man bara komma fram blir det säkert ett bra alternativ.
Från Knislinge tog vi sydost och sedan över Fjälkestad, där vi hanns upp av regnet. Detta är också tråkiga transportsträckor. Den första delen som är 70-90-väg men något mindre trafikerad är av någon anledning skyltad som en del av Sverigeleden för cykel vilket är svårt att förstå.

Vad som dock är ännu svårare att förstå är den nya cykelledskarta för Skåne som kom ut nu i maj 2005. Den är uppdelad i två delar och kan köpas i bokhandeln eller på turistbyråer för 150 kr/styck. Med detta medföljer också en broshyr.

Cykelkartan ser vid närmare påseende ut att vara alltför dåligt genomarbetad. För det första finns det ingen princip för vilka ”cykelleder” som finns med eller inte. utan man säger sig ha gått på vad kommunerna velat lyfta fram. Det har fått en del smått absurda konsekvenser

-Man ger inte grundläggande information om vad som är bilfri led och cykelbana och vad som är trafikerat
– Man talar inte om namnet på de regionala cykelleder som finns utan inriktar sig på att lyfta fram ett antal till synes godtyckliga lokala slingor.
– De lokala cykellederna kring Malmö finns inte med, däremot de kring Lund- För Malmös del hänvisar man till kartor man kan köpa på Malmös turistbyrå.
– I broschyren ingår i mycket liten skala vägverkets karta över vad som är cykelbanor och mindre trafikerade vägar i Skåne. Men de uppgifter som finns där är inte integrerade i kartan.
– Man har inte med alla järnvägar, bara vissa, trots att man hänvisar till järnvägar som ett sätt att kunna transportera sin cykel. Dessutom är järnvägar en mycket bra och tydlig orienteringspunkt när man är ute och cyklar.

Ska man vara snäll så kan man säga att broschyren kan fungera som inspiration för vad man kan använda kartan till. Men det ursäktar inte kartans brister. En karta som man betalar såpass mycket för ska ge överblick och kunna användas för planering utan att man nödvändigtvis måste komplettera med fler kartor och broschyrer i en snålt tilltagen packning. Det är desto mer anmärkningsvärt eftersom vare sig kartan eller broshyren innehåller konkret information om vare sig, övernattning, service längs vägen eller ens badplatser. Det enda som är utsatt är turistbyråerna samt gränserna för naturskyddade områden. Dessa är utsatta med linjer av sådan tjocklek och karaktär att de påminner om linjerna för ”cykelleder”. Dessutom saknas på kartan en vanlig teckenförklaring. Skalan 1:110000 är dock bra och tillräcklig för att man ska kunna cykla efter den.

I broschyren finns slutligen en del råd om vad man ska tänka på när man är ute och cyklar, illustrerat med ett par med ett litet barn som är ute på ”cykelsemester”, men för att vara ute på cykelsemester är deras utrustning rätt märklig. I stället för att utnyttja befintliga pakethållare bär de varsin i och för sig rätt slak ryggsäck på ryggen. Jag är ingen långfärdscyklist men jag skulle inte kunna tänka mig att lasta för en vanlig eftermiddagstur på det sättet, möjligen skulle det duga för tio minuters cykefärd till tåget. Dessutom tillråds man rusta för punktering genom att ha med sig en lista med telefonnummer till traktens cykelverkstäder – men inte ett vanligt lagningsset.

Allt detta tillsammans gör intryck av ett hastverk som kanske inte märks så väl vid första anblicken men i längden riskerar att skapa frustrationer i stället för att vara ett gott stöd för den som hade tänkt sig cykelsemestra i Skåne.

EmailFacebookTwitterGoogle+RedditPrintDela

2 Comments

  • jag heter gunhild svenonius och bor i båstad.
    Jag är myciet tacksam för dina sidor, dom täcker mycket man vill veta. Kartorna är ibland undermåliga, ett vanligt ”lingonblad” kan vara bättre!
    Jag har ett jätteproblem – cyklar med handikappad make på en side-by-side trehjulstandem med egentligen alldeles för små hjul – 20 tum. Men då är den säker – han kan inte ramla. Behöver VÄLDIGT plan och bekväm mark att cykla på. Har nu uppfunnit ett sätt att transportera vår hoj och börjar så smått planera lite utflykter inom sisådär 10 – 15 mils avstånd. Läser dina bloggar med intresse, fortsätt att leta banvallar!!!

  • Hej Gunhild!
    Jag vet inte hur jag kan svara på dina frågor eftersom jag inte har tänkt så mycket på hur jämna eller ojämna de vägar är som vi har cyklat på, och trakten runt Båstad känner jag inte alls till.
    I ditt fall skulle väl asfalterade vägar antagligen vara att föredra och banvallarna kring Kristianstad är grusade. Banvallsträckningen från Kristianstad mot Immeln åtminstone till norra delen av Råbelövssjön är exempelvis mycket platt och skulle väl fungera ur den synvinkeln men jag är inte riktigt säker på hur beläggningen ser ut. Dock är den betydligt bättre där än den blir sedan norr om Arkelstorp vilket även framgår av kommunens hemsida http://www.kristianstad.se/cykla/banvallar/immeln.asp

Got anything to say? Go ahead and leave a comment!