Nov 7, 2006 - bloggande    3 Comments

Liten parentes om bloggande i A- och B-bloggar

Går igenom gamla utkast just nu. Annars har jag som normal princip att inte skriva om bloggandet för det brukar bli så tradigt när andra gör det. Men jag har upptäckt att jag ofta inte skriver färdigt och publicerar sådant som är så gott som klart, för att jag ska sova på saken och sen glömmer jag och därför tänker jag bli mindre selektiv.

Det är märkligt när personer som normalt inte kör den inkrökta och självupptagna stilen hemfaller åt det, som Magnus Ljungqvists meninglösa inlägg om när han skulle köpa sig en plånbok ganska nyligen. Jag vet inte om jag är lite gammaldags för jag tycker inte att letande efter en ny plånbok verkar vara en så viktig sak att det skulle vara intressant att lägga ner tid på att skriva om det, och jag har svårt att se att andra skulle vilja läsa om det. En person som verkar ha en bättre känsla för distinktioner i de här sammanhangen är vänsterpartisten Ali Esbati som har ett bra måtto för sin blogg, ”personligt – aldrig privat”.

Hittade min egen blogg igår på ny tjänst som heter blogg:anser och som sägs vara anpassat att passa personliga bloggar bättre. Jag citerar:

”Upplägget på blogg: anser bygger på att de flesta bloggar inte är formella nyhetsmedium. De är istället skildringar av personliga upplevelser och tankar – som självklart påverkas av vad som rör sig i media.”

Aha…det finns alltså två typer av bloggar. A-bloggarna som är av allmänt intresse och B-bloggarna som bara är av intresse för att de är personliga redogörelser.
Det är något i min jämlikhetsivrande lekamannasjäl som vänder sig mot den formuleringen som verkar använda sig alldeles för mycket av allmän medielogik.
Kontentan är att vissa kan tillåta sig att skriva om utsidan av sin plånbok medan vi andra nog får koncentrera oss på upplevelsen av att inte ha något i den.

Men småbloggarna låter sig nog inte ännu underordnas i den logiken. Det finns alldeles för mycket underströmmar och det tycker jag är roligt. Ett exempel är bloggen Rädda världen lite grann som ger en massa exempel på hur man själv ska kunna förändra och påverka förändra. Tyvärr försöker man ideologiskt motivera det med en självpåtagen begränsning till konsumentmakt men det spelar inte så stor roll. Det är ändå en den underström som vägrar låta sig begränsas till personliga redogörelser.

Inläggen Anser:blogg hämtas från det fåtal bloggar som pingar Var är du?, vilket händer att jag gör. Svensk Lemonad är en av de svenska sidor jag känner till som listar bloggar geografiskt. Den andra är Bloggkartan.se vilka tar med bloggar där man länkar till deras registreringssida direkt i ett inlägg. Vilket jag härmed har gjort.

EmailFacebookTwitterGoogle+RedditPrintDela

3 Comments

  • Blogg tycker jag är ett verktyg att publicera inte bara en dagbok eller personliga funderingar eller ….

    Det finns så mycket man kan göra med blogg om man har fantasi…

    Jag startade en studiecirkel i GIMP…
    http://studiecirkel.blogspot.com/

    Nu har jag startat ett online magasin…om foto…
    http://bildochfoto.se/

    Sedan finns det de som har serier på bloggen
    http://gravallvar.blogspot.com/

    Det är dumt att begränsa sig…

  • Hej! Kul att du hittat vår på nytt startade blogg ”Rädda världen lite grann” och länkat till den! Det uppskattas!

    Tyvärr förstår jag inte vad du menar när du skriver ”Tyvärr försöker man ideologiskt motivera det med en självpåtagen begränsning till konsumentmakt men det spelar inte så stor roll.”

    Upplys mig gärna så att vi blir medvetna om våra eventuella onödiga begränsningar! :-)

  • Nej det är inte alltid så lätt att hänvisa till en ideologisk synpunkt i en bisats. Vad jag menar är att ni inriktar er mycket på vad individer kan göra medan jag tror mer på att människor organiserar sig tillsammans. Och i samband med detta skriver ni mycket om konsumentmakt, vilket jag ser som en mycket begränsad metod medan ni verkar hänga upp ganska mycket av ert resonemang på det. Men jag säger detsamma. Det spelar mindre roll. Särskilt som det ni lyfter fram faktiskt är samma saker som olika organisationer lyft fram som angeläget och där finns det förhoppningsvis också människor som har diskuterat och kommit fram till något gemensamt. Förresten har jag ett par förslag till er. Jag hör av mig.

Got anything to say? Go ahead and leave a comment!