Nov 9, 2006 - miljö, politik    2 Comments

Kärnkraft ingen räddning för klimatet

Internationella energiorganet IEA vill satsa på kärnkraft och har just kommit ut med en ny rapport. Frilansskribenten Marianne Ekdahl tycker det är bra. Någon som inte tycker det är bra är organisationen Friends of the Earth Europe. Följande är en (preliminär) översättning av ett pressmeddelande från FoE Europe.

Kärnkraft ingen räddning för klimatet

Friends of the Earth Europe, eller Europeiska jordens vänner som är en en ansedd organisation för miljövänner runt om i Europa uttrycker sin bedrövelse över ett förslag från Internationella energiorganet som skulle leda till att vi förutom globala klimatkrisen även får en nukleär mardröm.

Bryssel 7 november, 2006:
Friends of the Earth Europe riktade under tisdagen skarp kritik mot Internationella Energiorganet för att man driver förslag på att blåsa liv i kärnkraften medan man fortfarande för en politik som som dömer oss till en framtid med en katastrofal klimatförändring. Dessa nya målsättningar dras upp i IEA:s nya rapport World Energy Outlook som publicerades den 7 november. Friends of the Earth Europe betecknar denna väg som farlig, ett hot mot klimatet och ekonomiskt ohållbar.

Frans van Shaik som arbetar med känkraftsfrågor på FoE Euope säger:

”Kärnkraft kan aldrig vara en lösning på energifrågan och problemet med klimatförändringar. Kärnkraft är fortfarande en av de allra farligaste energiformerna. En olycka som den i Tjernobyl 1986 kan inträffa vilken dag som helst. Och frågan om vad man ska göra med högaktivt radioaktivt avfall saknar fortfarande lösning. Vi kan säkerställa tillgången på energi tio gånger billigare genom att investera i energibesparingar i stället för i ny kärnkraft. I jämförelse med detta är kärnkraften ekonomiskt sett vansinnig.”

Friends of the Earth Europe påpekar att förutom att belasta kommande generationer med en kostsamt arv bestående av svårhanterat avfall, så medför kärnkfraften flera dyrbara finansiella kostnader för samhället, inkluderat kostnader för nedmontering av uttjänta kärnkraftverk och kostnaden för att förebygga olyckor. Inte ett enda kärnkraftsverk har byggts utan omfattande statligt stöd.

EU-kommissionen har nyligen påbörjat undersökningar kring otillåtet statligt stöd för det kärnkraftsverk som håller på att byggas i Finland. Dessutom är uran i motsats till vad som hävdas i rapporten från Internationella Energiorganet en begränsad resurs som om den används i den nuvarande utsträckningen endast kommer att räcka i femtio år till.

Nya kärnkraftsverk försvagar dessutom chansen att vända utvecklingen mot en växande klimatkris. Pengar som investeras i energibesparingar och förnyelsebar energi begränsar utsläppen mycket mer än om dessa pengar investeras i kärnkraft.

Friends of the Earth Europe tycker det är bra att man i rapporten erkänner att mått och steg för att öka energieffektiviteten leder till ekonomiska besparingar som är högre än de extra investeringskostnader för energiproducenterna. Men samtitidg fäster inte rapporten tillräckligt avseende vid att minska energislöseriet eller öka energieffektiviteten till fullo.

Jan Kowalzig, klimatsamordnare vid Friends of the Earth Europe säger:

”Vi behöver drastiska nedskärningar i utsläppen av växthusgaser fö att undvika de ekonomiska och miljömässiga verkningarna av en katastrofal klimatförändring. Men Internationella Energiorganets rekommendationer kommer att leda till ökade utsläpp i decennier. Rapportens förslag för att minska energislöseriet är alldeles för svaga och det skans förslag på omfattande och effektiva åtgärder för att komma bort ifrån smutsig energiproduktion och in i en epok med förnyelsebar energi.”

Friends of the Earth Euope avslöjar också myten om att kärnkraft är en energikälla fri från utsläpp av växthusgaser. Kärnkraftsverk släpper ut lika mycket koldioxid som ett modernt gaseldat kraftverk. Detta om man räknar med alla utsläpp som görs under ett känkraftsverks livslängd, innefattande det fossila bränsle som används vid brytningen och framställningen av uran samt transporterna, byggandet och nedmonteringen av kärnkraftverket, samt den långsiktiga lagringen och behandlingen av avfallet.

EmailFacebookTwitterGoogle+RedditPrintDela

2 Comments

  • Jag kan inte hålla med dig här.

    Kärnkraft är inte farligt på det sett som du och FoE beskriver.

    De kraftverk som bygs idag har sin säkerhet baserad på fysiska lagar. så såvida inte ngn ändrar universums regler så kan inte olykor som den i Tjernobyl ske (det kan inte ens ske olyckor av Three mile islandtyp)

    Desutom så använder nya kärnkraftverk olika nya sorters bränsle cykler som fungerar mycket bättre än de gamla reaktorer som skapades på 50-talet (vi har lite mer kunskaper om kärnreaktioner nuförtiden.)
    http://en.wikipedia.org/wiki/Nuclear_fuel_cycle
    ger exempel på några olikavarianter.
    Men även om vi bara tar med uran.
    så finnsdet ca 3 miljoner ton uran som är ekonomiskt lönsamt att extrahera i dag. om man räknar med en dubbling av uranpriset (vilket skulle ledatill enca 5% ökning kostnaden för att producera El i kärnkraftverk så stiger mängden till ca 10 gånger denna siffra. En mängd tillräcklig att försörja dagens reaktorer ca 500 år. Dessasiffror tar heller inte hänsyn till att man kan upparbeta bränsle och därmed återvinna ca 96% av bränslet (vilket skulle resultera i ca 10.000 år)

    Sen avfallsfrågan. För det första så gör vi naturen en tjänst genom att delsskynda på den radioaktiva nerbrytningen av dessa ämnen, dels så komemrvi att slutförvara dem i berg som är geologiskt säkrare än de berg vi tar dem ifrån.
    Men den viktiga saken som inte framkommer är att vi kommer inte och ha detta avfall i hundratussenår. de nyareaktortyper vi håller på att skapa kan använda det vi idag kallar avfall och omvandla det ill mer kortlivade isotoper. en konservativ beräkning på detta avfall är att det efter ca 500 år är mindre radioaktivt än vanlig aska.
    se http://en.wikipedia.org/wiki/Energy_amplifier
    för en reaktortyp.

    Sen avslutningsvis så skulle jag inte lita på FoE med tanke på den mängd skrämselpropaganda dom sprutar ut. som exempel så har dom med en lista på 22 allvarliga olyckor som skett de senasteåren. Dett exempel på en alvarlig olycka vars resultat var ”releasing radiation detectable up to two kilometers from the reactor” Om man kallar detta allvarligt så lever man inte i samma värld som jag gör. en modern geigermetare satt på högsta känslighet kan detektera en vanlig sjukhusröntgenapparat på det avståndet. fundera nu på hur många sådana apparater som körs varje sekund och jämför det med ”allvarlig olycka”

    /C

  • Friends of the Earth är världens största demokratiska miljöorganisation så man bör vara medveten om att den som dömer ut den organisationen dömer också ut miljörörelsen i allmänhet.

    Nu är jag inte själv av åsikten att man bör bygga för mycket resonemang på förtroende utan att åsikter ska vara välgrundade. Det betyder däremot inte att man måste vara teknisk expert för att ha åsikter.

    Det finns många olika bedömningar om hur länge uranet räcker. I en bristsituation blir det givetvis lönsamt att utnyttja med lågvärdiga utanfyndigheter. Vad detta för med sig är att man måste bryta mer malm för att få tag i användbart uran med allt vad det betyder med ökad miljöförstöring i samband med gruvbrytningen. Nu är det ju så att en stor del av uranet redan idag kommer från återanvänt material, och det är ju bra, såvida man kan ha säkra transporter vilket i sig är ett problem. När det gäller uranbrytningen så är den också ett mycket allvarligt arbetsmiljöproblem med ökad dödlighet bland dem som håller på med den.

    Påståenden om att en olycka som den i Tjernobyl inte kan inträffa betraktar jag inte som seriösa. Det främsta beviset för det är att olyckan faktiskt har inträffat. Jag vet inte om det är någon som minns Tage Danielssons gamla sketch från 70-talet om Harrysburg..

    Man kan givetvis hävda att vi är mycket duktigare och pålitligare på känkraft än ryssarna. Det är möjligt att det inte skulle bli exakt samma slags olycka som i Tjernobyl, men en mindre olycka är illa nog och incidenten i Forsmark i somras samt den kritik de har fått för att vid andra tillfällen åtsidosatt säkerhettsrutiner visar att en olycka i Sverige inte är osannolik.

    När det gäller KBS3-metoden som är det mest etablerade förslaget om hur man ska tillvara utbränt kärnavfall (som givetvis inte är samma sak som uran!), så är det osäkert vad som kommer att hända med kapslarna när de utsätts för det ökade trycket under en kommande istid. KBS3-metoden går inte ut på att man ska upparbeta avfallet. Det kan man antagligen göra, men då får man ändå allvarligare restprodukter att ta hand om, förutsatt att man får tillstånd att etablera en lämplig anläggning i Sverige eller på ett säkert sätt transportera det någonstans där de är villiga att göra det.

    I annat fall kommer avfallet enligt erkända bedömningar att vara farligt, inte i 100-tals år eller 1000-tals utan i 100000 år, och det är den bördan på kommande generationer som man drar på sig en del av skulden för om man argumenterar för att behålla kärnkraften.

Got anything to say? Go ahead and leave a comment!