Nov 15, 2006 - politik    No Comments

Kristianstad: demonstrationer mot rasism och tilltagande polarisering

På Kristallnatten den 9 november anordnades två demonstrationer mot rasism och nazism. Händelserna är beskrivna i de båda lokaltidningarna Kristianstadsbladet och Norra Skåne.

Fackeltåget som ordnades av KAN, Kristianstads antinazistiska nätverk var mycket trevligt men som vanligt när det gäller Kristianstad så deltog nästan enbart ungdomar. Polisbevakningen av denna oskyldiga tillställning var rigorös och med markering av varenda gatukorsning längs den mycket blygsamma marschvägen.

I Kristianstadsbladet hävdas det att det är polisens förtjänst att den andra demonstrationen som anordnades av SUF gick lugnt till. Efter att ha stått och åsett hur ungdomarna som samlades till den demonstrationen, efter att få sin önskade demonstrationtid uppskjuten under tre kvarts tid utan synbar orsak blev inringade av flera polispiketer och visiterades men ändå höll sig lugna så är jag dock beredd att ge en del av den förtjänsten till ungdomarna själva. Jag stördes också av att deltagare fotograferades/filmades i samband med visiteringen. Enligt min åsikt ska man som medborgare inte behöva bli registrerad för att man vill vara med i en demonstration. Jag har heller aldrig sett någon demonstration i Sverige med så tydlig närvaro av medelålders och äldre vältränade män i neutrala fritidskläder och keps som följde demonstrationen.

Och de som enligt ryktena befarades störa demonstrationerna befann sig enligt Kristianstadsbladet på NSF:s egen demonstration i Ystad.

Ur min synvinkel sett så tycker jag att det är mest synd att arrangörerna inte gjorde en gemensam demonstration i stället. Det mesta borde ha rymts under samma tak, i varje fall i form av ett gemensamt avslutande möte. Det är också beklagligt att inte fler vuxna deltar i en demonstration mot rasism och främlingsfientlighet i en stad där vi fått ökad närvaro av främlingsfientliga partier i kommunfullmäktige och dessutom har problem med nazister.

Detta vore ganska enkelt att ta ställning till om allt vore svart och vitt.
Jag blev också väldigt störd av den paroll i SUF-tåget som gick ut på att man skulle angripa nazister. En av mina vänner flinade när han hörde den och sa att hälften av dem som demonstrerar här gör det för att de tycker att det är så roligt att skrika provocerande saker på sta’n. Jag håller inte med. Jag tycker det är allvarligt. Jag blir inte moraliskt upprörd men jag blir förbannad, både på SUF som är så jäkla dumma att de tillåter sig att försöka skapa sammanhållning genom att gå över gränsen när de spelar på ungdomars ilska och vanmakt och de andra krafter som har varit med att skapa den polariserade situation som vi nu fått att leva med.

Det finns nämligen en förhistoria till detta där en viktig skiljelinje är den påstådda kravallen i Kristianstad 9 november i fjol, som jag också hade möjlighet att bevittna. Efter de även i fjol två utlysta demonstrationerna, varav den andra dock inte arrangerades enbart av SUF utan även av RKU, SSU och Ung Vänster så lösgjorde sig ett synbarligen spontant tåg av blandat invandrarungdomar och vänsteraktivister som satte mot Tivoliparken och så småningom mot Långebro. Eftersom jag kände att detta var något som jag själv ville bilda mig en uppfattning om så satte jag efter och följde tåget i stort sett hela tiden utom vid ett tillfälle då jag stannade till för att prata med några ungdomar. Och någon kravall såg jag inte. Tvärtom var det en mycket glad och uppsluppen stämning en stor del av tiden då klart demonstrationsovana ungdomar från förorten gick runt och ropade paroller om att stoppa rasismen.
Däremot blev 45 (?) ungdomar omhändertagna av polis när alla hade tröttnat på att traska ikring ute på Långebro och försökte gå tillbaka till centrum igen, och en av dem blev senare dömd för våldsamt motstånd. Jag säger inte att det inte fanns incidenter. Jag är också medveten om att anledningen till att man drog iväg mot Långebro är att enstaka personer i folksamlingen var ute efter att få tag i nazister. Jag menar dock att den stora församlingen av blixtinkallade poliser som lär ha befunnit sig i Hässleholm på en kurs gjorde mer skada än nytta när de omhändertog ungdomarna vid detta tillfälle och dessutom höll deras vänner i oro och ovisshet under en stor del av kvällen.

Nu fick en grupp ungdomar lära sig vad som kan ske om man opponerar sig mot rasismen och nazismen i Kristianstad. Man blir omhändertagen av polisen. Vad som också kan ske är att man om man är vänsterungdom kan råka ut för ett planerat angrepp från nazister utanför krogen och då kallar Kristianstadsbladet det för ungdomsbråk. Yttrar man sin åsikt offentligt kan man också få anonyma samtal på telefonsvararen efteråt. Är man prydlig vänsterpartist och ska genomföra ett i förväg anmält och tillståndsgivet torgmöte så kan man få sin torgmöte schanghajat av uppmärksamhetssökande medlemmar från NSF samtidigt som polisen på plats låter bli att ingripa med hänvisning till yttrandefriheten och det inte blir någon ändring på den ordningen förrän saken har valsat runt flera varv i media. Att sedan dumma ungdomar springer kring på sta’n och skriker att man ska sparka ner nazister är mot den bakgrunden fullt begripligt men inte mindre dumt för det.

I denna process mot ökad polisering i Kristianstad finns det flera aktörer. Jag ska analysera det vidare men jag menar att Kristianstadsbladets sätt att beskriva saker är en del av problemet. Förinformationen inför årets demonstration gick ut på att polisen beredde sig på oro. Konkret information om bägge demonstrationerna gavs inte. I eftermiddag ordnar Kristianstadsbladet tillsammans med Tidningen i skolan ett slutet samtal för lärare om massmediers roll. Det ska bli intressant att höra om de kommer fram till något.

EmailFacebookTwitterGoogle+RedditPrintDela

Got anything to say? Go ahead and leave a comment!