Browsing "kultur"
Feb 25, 2015 - kultur    No Comments

Onödig bok med sparmatsråd

Bokomslag

Onödig sparmatsbok

Vi tänkte gå på bokrea och en av de få böcker jag fick  tag i var  100 sätt att rädda maten av Annica Triberg. Det här är en till största delen ganska onödig bok. Merparten av råden behöver man  inte – som att lägga över skafferivaror i glasburkar för att förlänga hållbarheten – jag har svårt att tänka mig flytta runt grejerna kompenseras av den eventuella vinsten om man inte har väldigt stora förråd.

Personer som ägnar sig åt maträddning verkar ha oändligt med plats och behöver inte ta hänsyn till energianvändningen. Hur ska man annars kunna förklara idéer som att frysa in brödet i skivor, eller lagra egen ost?

Det mest udda förslaget bestod i att stoppa in mjuknade morötter i kallt vatten i kylskåpet. Det ska tydligen göra dem fasta och fina igen. Annars känns de generella råden om att hur man använder rester och låter bli att köpa färdigprodukter lite överflödiga. Har man någon gång haft lite ont om pengar bör man kommit på det mesta av det där själv. Men kanske hjälper den någon? Och visst börjar det bli dags att städa ur frysen!

EmailFacebookTwitterGoogle+RedditPrintDela
Jan 10, 2015 - kultur    No Comments

En något puritansk kokbok

Jag bokbloggar inte gärna. Det påminner mig för mycket om jobb. Kokböcker får sägas vara ett undantag. Jag har suttit en stund och bläddrat i boken ”Vår naturliga näring”  som är en vegetarisk kokbok med inledande kostanvisningar.

naring

Jag minns just nu inte vilken loppmarknad, eller secondhandbutik som kan ha sålt mig detta verk från ”Sanningens väktares förlag”, utgivet 1938.

Författaren förespråkar en vegetarisk kost med tillägg av mjölk och surmjölk och står enligt tidens bruk ganska nära waerlandismen med dess kombination av säd och råkost men utesluter ägg.

Viktigt är också att äta sällan, ta hänsyn till balansen mellan surgörande och basbildande kost, krydda sparsamt, inte dricka till maten – helst inte dricka alls, inte blanda frukt och grönsaker vid samma mål och inte bruka njutningsmedel.

Boken är dock lite speciell med sin blandning av kostrekommendationer och säregna teologiska resonemang. Exempelvis åberopar författaren 1 Mos och menar att det var ett ”obehärskat begär” som avstängde de första människorna från ”Edens renhet och lycksalighet.”  Denna renhet, inte minst sexuell, är ett viktigt skäl till vegetarisk livsföring:

Vi påstå att det är omöjligt att leva ett sedligt rent, d.v.s. kyskt liv, när man tillför kroppen sådan födoämnen som överlasta organen med giftämnen.

Det är också högst olämpligt att äta mycket sent på kvällen, då:

blodet bli upphettat och osunt, och människorna dragas genom lidelsens eld ned från den upphöjda ställning, vilken de borde intaga såsom av Gud skapade och med förnuft begåvade väsen, och ställa sig själva under djuret.

När jag läser sådana här böcker så undrar jag ofta över om dagens aktuella kostrekommendationer och dieter i framtiden kommer att te sig lika märkliga och underligt motiverade.

Den kost som förespråkas är dock inte lika underlig och det går säkert att äta efter boken om man så vill. Det kanske vore nåt för matplaneringen nästa vecka?

 

Jul 27, 2010 - kultur    No Comments

Svar på liten bokenkät

Svarar på denna enkät från bloggen ”Bokhora”.

meningen du läste: ”Flygarbrudar, barnhusbarn, änkor, lemmalytta skarn, kyrkligt folk, som kom från bön, stod och gapade i kön.”

Ur ”Frihet och demokrati” från ”Etthundra dikter” av Brecht.

…impulsköpet Jag var på skivmässa och köpte vinyl. Det smäller ungefär lika högt som att köpa böcker.

…bibliotekslånet Jag drar hem travar. Senast läst är ”Bortom världen utanför” av Hedvig Andersson.

…bokrelaterade överraskning. Jag gav bort en bok. Tyvärr har jag glömt vad den heter.

För övrigt är det inte riktigt min stil att svara på sådana här enkäter….

Nov 24, 2006 - kultur    No Comments

Dissa inte mitt 70-tal!

Såg precis ett inlägg på Boatlife en anskrämlig blå herrklubb för motorbåtsfantaster där någon hackade på Staffan Westerberg och hans ”kommunistiska pannkaka”.

Ett förbluffande ofta återkommande tema på fester och tillställningar med mycket folk i min egen generation är debatten för eller emot barnprogrammet ”Vilse i pannkakan” och få personer är likgiltiga. Vanligt är att man betraktade programmen som spännande. Vilse i pannkakan var inte någon trevlig och tillgullad historia. Avsnittet om älgen som letade efter sin mamma upplevdes av många barn som ångestfullt, och redan då fanns kritiken från vissa vuxna mot det övertydliga budskapet när råttorna slog sig ihop för att stjäla potatis från den rike storpotäten.

Inget ont om Vilse i pannkakan eller för den delen inte om Anders Linder och hans Kapten Zoom! Jag har svårt att se något ont i att man sände en del bra pedagogiska barnprogram som byggde på värden som solidaritet och rättvisa i stället för ytlighet och kommersialism. För övrigt tyckte jag mycket om dåtidens Bamse, läste Sven Wernströms Trälarna och Katarina Taikons böcker om Katitzi och gick trivdes i min gröna plyschoverall. Jag var för ung för att greppa speciellt så särskilt mycket av musiken. Hemma var det ganska mycket Svensktoppen och Lasse Berghagen. I efterhand lärde jag mig gilla progg.

70-talet var också årtiondet för framväxten av miljörörelsen och många av de värderingar som jag fortfarande tycker är viktiga. Mitt politiska uppvaknande sammanfaller med kärnkraftsomröstningen 1980.

De kvarvarande resterna av retromodet har äntligen gett mig möjlighet att skaffa en grön manshesterjacka om än inte av samma snitt men med vissa ytliga likheter av den som jag kanske hade när jag gick i lågstadiet. Så dissa inte mitt 70-tal. Det är det jag hämtar näring ur.

Oavsett ovanstående vill jag gärna tipsa om följande nostalgiblogg: http://70tal.blogspot.com/

Nov 17, 2006 - kultur, politik    6 Comments

Pengar, girighet och en köpfri dag 25 november

”Den girige äger inte sina pengar. Pengarna äger honom.”

Detta verkar vara ett ordspråk som ofta är listat men sällan använt. Kanske också kan sägas vara en bra karaktäristik av den kalla liberalismens värderingar.

Den 25 november är en internationell aktionsdag utlyst kallad ”Buy nothing day” eller ”en köpfri dag”. Det går ut på att man ska stanna hemma och inte gå och handla den dagen, som en markering mot konsumtionshetsen och det resursslöseri som som finns i samhället.

Aktionsformen kan sägas verka ofarlig men för ett par år sedan blev konstnärer utslängda från sina lokaler i Kista galleria för att de hade visat en filminstallation på detta tema, där kvinnor prenumererade omkring med tomma kundvagnar.

När jag gick på bibliotekshögskolan i början av 90-talet talades det fortfarande om 1974 års kulturpolitiska mål, som samtliga partier hade ställt sig bakom. Ett av dessa mål var ”motverka kommersialismens negativa verkningar”. På den tiden kunde även moderater ställa sig bakom detta. Nu är moderater alltmer kalla cyniker och dem har vi valt att styra över oss.

Det subversiva i budskapet att inte konsumera ligger inte i att det handlar om att konsumera mindre av jordens resurser. Det behöver vi visserligen göra för att det ska gå ihop på längre men det är möjligt att det trots allt går att anpassa marknadsekonomin så att vi åtminstone delvis utbyter tjänster med varandra i stället för prylar

Det subversiva ligger i stället i att man ställer moraliska frågor och uppmärksammar värdet i att inte konsumera utan i stället göra annat. Vad gör människor med sin tid när de längtar, letar, köper och hanterar sina prylar i stället för att hantera sina relationer? När alltmer av vår tid går åt till konsumtion är det kanske inte konstigt att vissa tror att allt kan konsumeras eller köpas för pengar.

Dessutom handlar om fördelning. När hela vårt samhällssystem bygger på konsumtion för konsumtionens egen skull samtidigt som våra medmänniskor svälter då är konsumtionssamhället inte moraliskt. Ur kristen synvinkel är dessutom rikedom synd om den rike älskar sina pengar mer än Gud och sin nästa. Ett av de ord som diskuterades skulle tas bort ur den senaste årgången av Svenska akademiens ordlista var mammonsdyrkan. Gud ske lov är det kvar.

Mer information om En köpfri dag finns på hos Adbusters Sverige. Läs även följande artikel
De vill få oss att köpa mindre, ur Stockholms City 12/10 2006

Fler citat om pengar rikedom och ekonomi på aforism.nu

Allmänna samlingar och listor
Citat.infart.se
Nina och Jisons kluriga ordspråk
100o 0rdspråk – David Eurenius lista (han har 87 kvar)
Ordspråk och talesätt efter nyckelord (Jake Svensson)

Diskutera ordspråk i:
Lång tråd om ordspråk och motton på Familjeliv

Nov 8, 2006 - kultur    No Comments

Klart att vi ska ha en litterär kanon!

I Danmark har man infört en litterär kanon på gymnasiet, en lista på litteratur som man anser att alla danska skolelever ska komma i kontakt med. Liknande idéer framfördes som ett utspel inför valet av Folkpartiets, se exempelvis Cecilia Wikström om litterär kanon i Sydsvenskan 22/7 – 06. Företrädare för en litterär kanon är ofta ute efter att bevara något som i det här fallet ”det gemensamma språket och litteraturen”, och diskussionen kan i bästa fall betraktas som värdekonservativ eller lite käck med läsarundersökningar om vad som är bra böcker i värsta fall som rent bakåtsträvande. Ändå så tycker jag inte att det vore så dumt med en litterär kanon.

Anledningen är till att en kanon är bra är inte denna kanon i sig utan för att man är tvungen att hålla igång diskussionen om vad som är viktigt och mindre riktigt i stället för att idag hamna mest i vad som är trevligt och inte trevligt att läsa. Det betyder att man helst bör ha en kanon som kontinuerligt förnyas. Den dag man fastslår en kanon så kan det också definieras en alternativ kanon gentemot denna kanon, liksom det förut kunde definieras en alternativ lärobok mot den fastslagna läroboken. Att ha en kanon gör det lättare för den som inte själva har en massa koder med sig hemifrån att orientera sig och finna en väg till litteraturen.

Jag är dock inte överens om att en kanon främst ska spegla svensk historia. Norrmännens tragglande med Hamsun och Ibsen är beundransvärt men hänger ganska löst från det norska samhället idag. En kanon bör också spegla samhället som det ser ut idag och bör även ha med något från nutida influenser från andra delar av världen. Tydligen fördes också den argumentationen fram en del i den danska debatten men fick inget genomslag när de fastställde sin kanon. Alla antologier har en tendens att bli konservativa. Men om alternativet är en allmän kulturrelativ som innebär att ingen vågar stå för vad som är bra eller dåligt med hänvisning till att det är subjektivt då föredrar jag nog en konservativ kanon.

En version av denna text har även publicerats på Bokhyllan.com
Jämför Läsarnas kanon från Dagens Nyheter 5/9-06.
Århundradets mest betydelsefulla böcker enligt SVT:s Röda rummet 1998

Nov 7, 2006 - kultur, politik    No Comments

Vad fan ska dom operera brösten för?

Tittar på bilder av kvinnors bröst på Plastikforum.
En av tjejerna har bröst som påminner om mina egna och jag tycker dom är jättefina. Till höger har dom förstört brösten på henne så dom bara ser bulliga ut. Det får mig att känna mig förnedrad. Som om mina bröst som jag alltid tyckt ha varit okej plötsligt inte skulle vara det.

I ett par av de andra fallen har brösten väl blivit lite snyggare men i de flesta fall så har de blivit tyngre och opraktiska. Jag tänker men kan inte förstå varför en kvinna som har fina små och behändiga bröst skulle vilja släpa på ett par tyngre med vad det innebär med ökad risk att få ont i ryggen och sådant.

Träffade en gång en kvinna som opererat ner bröst som var så stora att hon brukade lägga upp dem på bordet framför sig. Det kan jag förstå men inte det här.

Går vidare till bilder av lår. Det är samma där. Unga tjejer med snygga lår som tar bort oväsentlig fettvävnad. På ansiktsbilderna får normalt åldrade personer, eller personer med personliga och individuellt särpräglade näsor sina ansikten uppstramade eller utslätade. Ofta ser det onaturligt ut.

Vad är det som driver kvinnor och män med normala friska kroppar att modifiera sig på det här viset? Jag förstår inte detta. Kan någon förklara detta kanske jag blir klokare. I mina ögon ser det i de flesta fall bara onaturligt och dumt ut.