Dec 10, 2006 - bloggande    No Comments

Eventuell bloggflytt och WordPress

Funderar starkt över att flytta den här bloggen men kan inte riktigt bestämma mig. Kanske borde jag nöja mig med att gå över till Google Beta och byta design? Vore intressant att veta om någon har lyckat konvertera sina inlägg in i WordPress utan att få å, ä ö – problem?

EmailFacebookTwitterGoogle+RedditPrintDela
Dec 9, 2006 - citat    1 Comment

Optimism, pessimism och livssyn

”Optimisten tror att den värld vi nu lever i är den bästa möjliga och pessimisten fruktar att det är sant.”

Detta är ett citat av James Branch Cabell som var en tidig amerikansk fantasyförfattare. I original: ”The optimist proclaims that we live in the best of all possible worlds; and the pessimist fears this is true.” ur The Silver Stallion.

Vad finns det då för anledningar att vara optimistisk eller pessimistisk? Själv är jag pessimist när det gäller samhällsutvecklingen. När man ser på klimatförsämringar och miljöförstöring, orättvisor i världen, krig och konflikter och utvecklingen mot ett hårdare samhälle så tycks det barka rakt åt helvete. Däremot är jag optimist när det gäller människan . Jag tror inte att människans handlande är förutbestämt, däremot lever vi i ett samhällsystem som är uppbyggt på ett sånt sätt att det är väldigt svårt att handla så att det gynnar människor och natur även om man vill. Hur det ska gå med orättvisorna, klimatförändringarna och miljön blir sedan än ojämn kamp med dåliga odds, men det finns fortfarande människor som kämpar för en bättre värld, och då finns det ändå någonstans ett hopp.

Andra som hittat detta citat:
Ordspråk – Flors samling
Vad alla borde veta – Fredrik Haglund
The Sweb Stefan Kulldorfs ordspråkssamling
Ordspråk och talesätt, Jakob Svensson

Nov 29, 2006 - politik    1 Comment

Socialt förakt är värre än rasism

Vi har HomO, vi har JämO och vi har D O, ombudsmannen mot etnisk diskriminering vars uppgift är att ”stoppa alla former av etnisk och religiös diskriminering i samhället”.

Men var finns diskrimineringsombudsmannen mot förtryck på grund av klass och social bakgrund?

I det numera dumpade förslaget till gymnasiereform som utarbetades under en socialdemokratisk regering fanns sju perspektiv som man lyfte fram skulle speglas i undervisningen. Dessa var ett etiskt, ett historiskt, ett internationellt, ett naturvetenskapligt, ett miljö- ett genus- och ett entreprenörsperspektiv. Man kan fråga sig om ett sådant uppräknande var vettigt i det sammanhanget men det faktum att inget av dessa perspektiv hade något att göra med klass och social struktur är en intressant mätare på samhällsdebatten.

Socialdemokratin har på samma sätt som borgarna under lång tid har fört en politik där förekomst av klass osynliggörs. Möjligen har man i retoriska sammanhang understått sig att varna för återkomsten av klassamhället, såsom det var något som låg i framtiden och inte redan fanns.

Att bekämpa olika former av förtryck genom att namnge, katalogisera det och ge det särregler är en liberal strategi som har sina begränsningar. Man kommer inte långt om man ska bekämpa rasismen med kunskap och psykologiska förklaringar. När det gäller mer långsiktiga förändringar i kulturen har de homosexuella i viss mån lyckats liksom tidigare även kvinnorna. Den strukturella rasismen står dock fast och är med och är sammanvävt med klassförtrycket på flera sätt. Det handlar inte bara om föraktet mot invandrarna som bildar en ny underklass. Alltför många deltar i nedvärderingen av den tönstämplade landsortsbefolkning som inte får sin jämlika del av resurserna i vårt stadsfixerade samhälle och vars verklighet sällan skildras. En del av landsbygdsborna väljer i det läget att sparka nedåt, och rösta på främlingsfientliga partier.

Nu brukar det ju hävdas att klasstillhörighet är något som man i motsats till etnisk, könsmässig eller sexuell har möjlighet att byta. Det är riktigt men det sker alltid till ett pris för individen. Liksom bland invandrare som blivit assimilierade och kvinnor som tagit sig fram på männens villkor finns i många framgångshistorier spåren av nederlaget att tvingas förneka den del av sin bakgrund som omgivningen inte förstår. Detta skildrades bland annat i en artikelserie som DN för några år sen på temat ”klassresan”. Men det är framförallt inte de enskilda individer som lyckas skapa sig en bättre framtid gör någon avgörande skillnad i förtrycket mot den grupp de kommer från.

Idag är klassförtrycket antingen det riktar sig mot vanliga arbetare, landsbygdsbefolkning, eller mot utslagna och marginaliserade på sätt och vis ett dolt förtryck eftersom social ojämlikhet inte hanteras som strukturer och allting behandlas som om det vore upp till individen. Alla har vi inte samma möjligheter, men det har snart upphört att vara en socialt godtagbar förklaring samtidigt som vi får ett allt hårdare samhälle.

Den sociala snedrekryteringen till högskolan har ökat . Ungdomar på gymnasiet indoktrineras med föreställningar om att de har valet att bli entreprenörer och egna företagare. Vi har en regering som faktiskt har gått till val och vunnit på att underblåsa människors förakt mot arbetslösa och sjukskrivna. Det är det som gör det sociala föraktet värre.

Nov 24, 2006 - kultur    No Comments

Dissa inte mitt 70-tal!

Såg precis ett inlägg på Boatlife en anskrämlig blå herrklubb för motorbåtsfantaster där någon hackade på Staffan Westerberg och hans ”kommunistiska pannkaka”.

Ett förbluffande ofta återkommande tema på fester och tillställningar med mycket folk i min egen generation är debatten för eller emot barnprogrammet ”Vilse i pannkakan” och få personer är likgiltiga. Vanligt är att man betraktade programmen som spännande. Vilse i pannkakan var inte någon trevlig och tillgullad historia. Avsnittet om älgen som letade efter sin mamma upplevdes av många barn som ångestfullt, och redan då fanns kritiken från vissa vuxna mot det övertydliga budskapet när råttorna slog sig ihop för att stjäla potatis från den rike storpotäten.

Inget ont om Vilse i pannkakan eller för den delen inte om Anders Linder och hans Kapten Zoom! Jag har svårt att se något ont i att man sände en del bra pedagogiska barnprogram som byggde på värden som solidaritet och rättvisa i stället för ytlighet och kommersialism. För övrigt tyckte jag mycket om dåtidens Bamse, läste Sven Wernströms Trälarna och Katarina Taikons böcker om Katitzi och gick trivdes i min gröna plyschoverall. Jag var för ung för att greppa speciellt så särskilt mycket av musiken. Hemma var det ganska mycket Svensktoppen och Lasse Berghagen. I efterhand lärde jag mig gilla progg.

70-talet var också årtiondet för framväxten av miljörörelsen och många av de värderingar som jag fortfarande tycker är viktiga. Mitt politiska uppvaknande sammanfaller med kärnkraftsomröstningen 1980.

De kvarvarande resterna av retromodet har äntligen gett mig möjlighet att skaffa en grön manshesterjacka om än inte av samma snitt men med vissa ytliga likheter av den som jag kanske hade när jag gick i lågstadiet. Så dissa inte mitt 70-tal. Det är det jag hämtar näring ur.

Oavsett ovanstående vill jag gärna tipsa om följande nostalgiblogg: http://70tal.blogspot.com/

Nov 20, 2006 - citat    No Comments

Utan genrep

”Livet är det enda drama som saknar generalrepetition”

Thords passbitar

Citatet hittat hos:
Pricken över livets ordspråk av Pax
Detta är en mycket ambitiös citatsamling tillhandahållen av Pex Turesson där man kan hjälpa till med att översätta diverse ordspråk och citat till svenska.

Nov 20, 2006 - citat    No Comments

Ånger

”Aldrig ångra det man gjort men det man inte gjort”

Elmer Diktonius

Kanske kan ses som pendang till citatet av Kierkagaard nedan. Den som inte aldrig vågar, drabbas i stället av ånger.

Elmer Diktonius var finlandsvensk poet

Citatet även hittat i denna ordspråkslista
av Tage Quist i Värå.

Nov 20, 2006 - citat    No Comments

Kierkegaard om mod och citatsamlande som en underström

”Att våga är att förlora fotfästet en liten stund, att inte våga är att förlora sig själv”

Sören Kierkegaard.

En frassökning på denna fras på Google ger i skrivande stund 60 träffar på Google. Inte illa för att vara ett citat av en teolog. Sören Kierkegaard var, minns jag från filosofiundervisningen på gymnasiet, en av existentialismens förgrundsgestalter.
Annan text om Kierkegaard.

Citatet används i många sammanhang varav vissa förmodligen ligger ett gott stycke från vad Kieregaard själv hade i åtanke:
Framför allt verkar citatet användas för att våga bryta upp från ett förhållande men också för att våga söka terapi, ta spontan kontakt med andra eller sluta älta sina problem.
Det citeras också ifråga om entreprenörsskap, idrott och någon tillskriver det Astrid Lindgren.

Att söka på det här citatet gör mig medveten om citatsamlandet som en underström på internet. Det verkar dock som om detta med att samla citat är lite 90-tal. Var det kanske så att man ville ha något viktigt att säga på sina hemsidor strax efter att internet hade blivit vanligt?

Andra som hittat detta citat:
Wikiquote
Nina på Johangården som har citat som en del av sin blogg under rubriken andras ord
Manges aforismer
Olle Petersson:tänkvärt
Magdalena: ordspråk och bevingat
Jörgen Schwartz: visdomsord
Humorix kändiscitat
TM:s samlade citat
Ylva Denborg: aforismer och ordspråk
Mårten: mina favoritcitat
Vad alla borde veta (urval av Fredrik Haglund)
Soulflower’s 21 thoughtful phrases
Systrarna Gryms värdefulla ord
Jonathan Isakssons Quotes

Diskutera:
Diskussion om ordspråk, i denna tråd på Allt om TV.

Nov 17, 2006 - kultur, politik    6 Comments

Pengar, girighet och en köpfri dag 25 november

”Den girige äger inte sina pengar. Pengarna äger honom.”

Detta verkar vara ett ordspråk som ofta är listat men sällan använt. Kanske också kan sägas vara en bra karaktäristik av den kalla liberalismens värderingar.

Den 25 november är en internationell aktionsdag utlyst kallad ”Buy nothing day” eller ”en köpfri dag”. Det går ut på att man ska stanna hemma och inte gå och handla den dagen, som en markering mot konsumtionshetsen och det resursslöseri som som finns i samhället.

Aktionsformen kan sägas verka ofarlig men för ett par år sedan blev konstnärer utslängda från sina lokaler i Kista galleria för att de hade visat en filminstallation på detta tema, där kvinnor prenumererade omkring med tomma kundvagnar.

När jag gick på bibliotekshögskolan i början av 90-talet talades det fortfarande om 1974 års kulturpolitiska mål, som samtliga partier hade ställt sig bakom. Ett av dessa mål var ”motverka kommersialismens negativa verkningar”. På den tiden kunde även moderater ställa sig bakom detta. Nu är moderater alltmer kalla cyniker och dem har vi valt att styra över oss.

Det subversiva i budskapet att inte konsumera ligger inte i att det handlar om att konsumera mindre av jordens resurser. Det behöver vi visserligen göra för att det ska gå ihop på längre men det är möjligt att det trots allt går att anpassa marknadsekonomin så att vi åtminstone delvis utbyter tjänster med varandra i stället för prylar

Det subversiva ligger i stället i att man ställer moraliska frågor och uppmärksammar värdet i att inte konsumera utan i stället göra annat. Vad gör människor med sin tid när de längtar, letar, köper och hanterar sina prylar i stället för att hantera sina relationer? När alltmer av vår tid går åt till konsumtion är det kanske inte konstigt att vissa tror att allt kan konsumeras eller köpas för pengar.

Dessutom handlar om fördelning. När hela vårt samhällssystem bygger på konsumtion för konsumtionens egen skull samtidigt som våra medmänniskor svälter då är konsumtionssamhället inte moraliskt. Ur kristen synvinkel är dessutom rikedom synd om den rike älskar sina pengar mer än Gud och sin nästa. Ett av de ord som diskuterades skulle tas bort ur den senaste årgången av Svenska akademiens ordlista var mammonsdyrkan. Gud ske lov är det kvar.

Mer information om En köpfri dag finns på hos Adbusters Sverige. Läs även följande artikel
De vill få oss att köpa mindre, ur Stockholms City 12/10 2006

Fler citat om pengar rikedom och ekonomi på aforism.nu

Allmänna samlingar och listor
Citat.infart.se
Nina och Jisons kluriga ordspråk
100o 0rdspråk – David Eurenius lista (han har 87 kvar)
Ordspråk och talesätt efter nyckelord (Jake Svensson)

Diskutera ordspråk i:
Lång tråd om ordspråk och motton på Familjeliv

Nov 17, 2006 - citat    1 Comment

Kunskapens frukter

”Kunskapens fot är bitter men dess frukter är söta”

Dessa ord tillskrivs romaren Cicero.

Jag har funderat på vad han menar med detta? Är det den ökade klokheten och visheten i sig eller den status och rikedom man eventuellt kan tillskansra sig med ökad kunskap som är söt?

Vi lever ju i ett utbildningssamhälle och många människor använder stora delar av sitt liv att följa olika utbildningar. Antagligen är citatets främsta funktion idag och anledningen till att det fortfarande lever kvar att det kan verka trösterikt och motiverande om det är så. Om det sen är sant är en annan sak.

Vissa former av kunskap ger inte sin bärare en känsla sötma utan snarare en bitter smak i munnen för att man kanske känner till saker man inte vill veta, eller som gör att man känner sig moraliskt förpliktigad att ta tag i saker som man helst vill slippa ifrån.

Fler ordspråk om utbildning finns på sidan Nu och då i Timrå.

Nov 16, 2006 - politik    1 Comment

Är mina pepparkakor en del av SÄPO:s hotbild?

Läser i Kristianstadsbladet att polisen i Skåne organiserar sig för att bättre kunna förutse ”hotbilden” mot Sverigedemokraterna i Skåne. Arbetet ska ske i nära samarbete med säkerhetspolisen SÄPO. Bakgrunden är attacken på ett SD-möte i Eslöv tidigare i höstas. Jag minns nynazisternas liknande attack på en studiecirkel i Vimmerby i våras. De aktivister som ger sig på andras mötesfrihet, särskilt på det här sättet , förstör det politiska klimatet. Det är den typen av polarisering som ingen i samhället är betjänt av förutom de som vill ha en auktoritär samhällsutveckling.

Veckan efter valet bakade och skickade jag tillsammans med några vänner personligt glaserade pepparkakor till 12 sverigedemokratavdelningar här i Skåne med uppmaningen att de skulle bli lite snällare, underförstått i sin invandringspolitik. Detta efter förebild från Värmländska pepparkaksklubben som tidigare bland annat skickat pepparkakor till påven och till George Bush. Jag undrar nu om mina pepparkakor räknas som en del av hotbilden?

Den enda reaktion jag fick var från en sverigedemokrat som senare precis efter attacken föreslog att jag i stället skulle skicka pepparkakor till de han menade stod för angreppet. Kristianstadsbladet fick också en pepparkaka men de tyckte tydligen inte att saken var så intressant.

För att inte ge polisen extra arbete och därmed bidra till onödig förbrukning av skattepengar vill jag härmed dementera att mina pepparkakor har något med hotbilden att göra.
Samtliga av pepparkakorna var av god kvalitet och riskfria att förtära. De flesta av paketen skickades med avsändare utanpå kuvertet och alla var försedda med ett handskrivet brev med likartad handstil. Dessutom skickades ett mail från samma adress till de aktuella avdelningarna för att berätta om aktionen.

Förutsättningen för att det ska vara intressant att påverka någon med pepparkakor är att vederbörande har en känslighet för vad människor tycker, samt helst en vilja till dialog. Pepparkaksklubben i Värmland uppmanar just nu människor att skicka pepparkakor till försäkringskassan för att de sparat pengar åt statskassan med mindre snälla metoder. Det kanske kan vara värt att göra ett försök där?